Björn Hedensjö är legitimerad psykolog och driver en psykoterapimottagning på Söder i Stockholm. Han leder även podden Dumma människor tillsammans med Lina Thomsgård, Sveriges största (och kanske roligaste) vetenskapspodd.
Björn arbetade tidigare som redaktionschef på DN.se, och har bland annat skrivit den uppmärksammade boken ”Omtyckta människor”. Björns bok ”Resiliens: 9 nycklar för psykologisk motståndskraft” kom ut 2025.
Vi tog tillfället i akt och gjorde en intervju med Björn Hedensjö och bad om hans bästa tips för att bygga upp sin resiliens!
Björn, du har skrivit en bok om resiliens. Vilka är de viktigaste insikterna?
Att vi som människor är en ganska robust art, och att vi alla har färdigheter som hjälper oss i tuffa tider – de här förmågorna är bara olika tillgängliga för oss. Jag skriver om nio olika nyckelfärdigheter som är viktiga för att vi ska hantera kris och motgång på ett bra sätt. Det är svårt att svara på vilka som spelar störst roll, men själva husgrunden i resiliensbygget är självkännedom. Att ha koll på beteendemönster, och hur man påverkas på insidan av det som pågår på utsidan.
Om man inte kan svara på frågan ”hur känner jag just nu” är det svårt att svara på frågan ”vad behöver jag just nu”. Och vet man inte det är det svårt att bete sig på ett sätt som är smart och välanpassat till den utmaning man har framför sig.
Är ett resilient förhållningssätt något vi kan träna på, som individer och organisationer?
Ja, alla färdigheter jag tar upp min bok går att träna upp, det är dokumenterat i forskning. Vi kan exempelvis bli bättre på att styra vår uppmärksamhet, möta sådant vi är rädda för, lösa problem kreativt och strukturerat och stå ut med att inte veta hur det ska gå.
Ett konkret exempel är att öva på att släppa lite kontroll i vardagen, i stället för att dubbelkolla allt eller försöka förbereda sig för varje tänkbar eventualitet. Motståndskraftiga individer bygger motståndskraftiga organisationer, även om individuell resiliens självklart inte kompenserar för orimliga yttre förutsättningar i en organisation, till exempel extrem arbetsbelastning.
Hur skiljer vi på det vi faktiskt kan påverka och det som bara skapar maktlöshet när vi scrollar i nyhetsflödet?
Genom att göra som stoikerna i antikens Grekland. Sätta sig ned och reda i det ofta lite diffusa orosmolnet. Sortera i två kolumner, vad i den här situationen kan jag påverka, och vad är utom min kontroll. Och sedan lägga fokus på konkret problemlösning. Den enkla övningen brukar fungera förvånansvärt bra.
Att agera i rätt riktning, även när man gör något litet, brukar hjälpa med oron på ett bra sätt. Mycket av vår oro handlar om helt hypotetiska scenarion, där vi inte vet om det vi oroar för oss någonsin kommer inträffa och där vi inte har något inflytande över hur det ska bli. Inget vi gör i huvudet kommer att påverka hur det blir i verkliga världen. Den sortens improduktivt och ofta plågsamt tänkande vill man minimera, och det finns bra metoder för att få till det.
Hur kan man aktivt stärka sin motståndskraft i tider av stor osäkerhet?
Börja med att inte plocka bort det som hjälper dig att må bra. När livet blir pressat är det ofta promenaden, träningen och middagen med vänner som ryker först. Det är vad jag kallar stressens onda logik: vi tar bort återhämtningen precis när vi behöver den som mest. Se till att hålla i sömn, rörelse, relationer och sådant du tycker om att göra.
Jag brukar också prata om realistisk optimism som en bra hållning: blunda inte för problem, hot och risker, men utgå från att saker kan bli bättre – och att du kan spela en roll för att det blir så. Försök att då och då rikta uppmärksamhet mot det positiva även i svåra tider, vi skapar till stor del våra egna universum genom vad vi väljer att uppmärksamma.
Och släpp in andra. Motståndskraft handlar inte om att aldrig behöva hjälp, tvärtom är förmågan att kunna be om hjälp avgörande. Och tvärtemot vad de flesta tror är det relationsbyggande!
