Försvarsfrågan har lämnat Försvarsmakten och flyttat in i styrelserummet. Ändå är beredskap fortfarande märkligt frånvarande på många företags konferenser och ledningsdagar.
Under mina första 20 år som moderator hade jag nästan aldrig Försvarsmakten på scen. Om den högsta militära ledningen deltog var det ofta i slutna rum, under stor sekretess och med en tydlig gräns mellan försvaret och resten av samhället.
I dag står jag på scen med ÖB med förvånansvärd regelbundenhet. Jag möter försvarschefer, NATO-företrädare och militära experter, inte bara på försvarskonferenser utan när vi diskuterar energi, digitalisering, transporter, finansiering, innovation och samhällsbyggnad.
Det är en av de tydligaste förflyttningar jag har sett under mina år som moderator.
Försvarsfrågan har lämnat försvarssektorn. Den angår oss alla.
Ett land försvaras av mer än vapensystem
Nyligen hade jag uppdraget att både utveckla innehållet i och leda Flygvapnets internationella Air and Space Power Symposium, en del av 100-årsjubileet. Där samlades svenska och internationella försvarschefer, forskare och experter.
Samtalen handlade om stridsflyg, rymd, teknologi, Ukraina och Sveriges roll i NATO. Men det starkaste budskapet var större än så:
Ett land försvaras inte enbart av sina vapensystem. Det försvaras av ett samhälle som fortsätter fungera.
Av elen som kommer fram. Kommunikationen som inte bryts. Sjukvården, transporterna och betalningssystemen som håller. Företagen som kan ställa om. Människorna som förstår vad som händer och vet vad de ska göra.
Ukraina visar vad det betyder i praktiken. Där bidrar medborgare genom att rapportera drönare och fientliga förflyttningar via digitala verktyg. Soldater, ingenjörer, programmerare, entreprenörer och frivilliga utvecklar lösningar tillsammans, ibland direkt vid fronten.
Innovation sker inte vid sidan av försvaret. Den är en del av försvarsförmågan.
Frågan måste upp i styrelserummet
ÖB Michael Claesson har varit tydlig. I en intervju med Dagens industri kräver han att totalförsvaret blir en självklar punkt på varje svensk bolagsstyrelses agenda, inte en fråga som lämnas över till säkerhetschefen: ”Vi måste ha ett fungerande näringsliv under höjd beredskap och under konflikt eller krig.”
Det är svårt att uttrycka det tydligare. Beredskap är en ledningsfråga.
Det leder till en fråga som borde ställas i betydligt fler svenska styrelserum: Om kriget bröt ut i morgon, vet vi vad vi ska göra?
Vilken verksamhet måste fortsätta? Vilka är våra kritiska beroenden? Vad händer om el, kommunikation eller leveranser försvinner? Vilka medarbetare måste vara på plats? Vem fattar besluten när det vanliga inte längre gäller?
Ge frågan plats på nästa konferens
Försvar och beredskap hör därför hemma också på konferenser om ledarskap, energi, teknik, kompetens, handel och innovation.
Men det räcker inte att bjuda in en militär som ger en omvärldsbild och sedan lämnar scenen.
De verkligt intressanta samtalen uppstår när världarna möts. När militära behov möter näringslivets innovationskraft. När säkerhet möter konkurrenskraft. När energiförsörjning möter digital infrastruktur. Och när frågan flyttas från ”Hur allvarligt är läget?” till ”Vad krävs av oss i praktiken?”
Det är också där jag arbetar.
Jag kommer ofta in långt innan scenljuset tänds för att hjälpa organisationer att hitta vinkeln, bygga programmet, koppla samman rätt perspektiv och formulera de frågor som faktiskt för samtalet framåt. Inte bara som moderator, utan som programarkitekt och innehållsrådgivare.
För rätt byggt kan ett möte göra mer än att informera. Det kan skapa förståelse, ansvar och handling.
Vi pratar mer om försvar än vi gjorde för fem år sedan. Men fortfarande alldeles för lite om vår egen roll. Det är där nästa konferens borde börja.
Sammanfattning: Därför måste beredskap in i styrelserummet
- Från kasern till styrelserum: Försvars- och beredskapsfrågan är inte längre bara militär, den angår hela näringslivet.
- Mer än vapensystem: Totalförsvaret bygger på att el, IT, transporter och företag fungerar även under kris.
- Krav från ÖB: Krisberedskap måste bli en stående punkt på styrelsens agenda, inte bara ligga hos ansvarig för säkerhet.
- Kartlägg kritiska beroenden: Företag måste veta i förväg hur verksamheten drivs vid höjd beredskap.
- Från ord till handling: Försvarsfrågan behöver integreras i konferenser om energi, teknik och ledarskap.
Mer om artikelförfattare – Anna Olin Kardell
Anna Olin Kardell är moderator, intervjuare och programarkitekt med mer än 25 års erfarenhet. Hon anlitas för svenska och internationella konferenser inom försvar och totalförsvar, energi, digitalisering, kritisk infrastruktur, teknik och samhällsutveckling – från den första programidén till det färdiga samtalet på scen.
