Vilken är den vanligaste korruptionsformen i Sverige? Nepotism är förmodligen den vanligaste formen och en produkt av maktmissbruk. Vissa former av korruption är rent av diskriminerande. Trots detta kopplar vi sällan ihop fenomenen.
Arbetslivet är det samhällsområde som Diskrimineringsombudsmannen (DO) tog emot flest anmälningar om diskriminering från under 2022; av de drygt 3 500 anmälningar som rörde diskriminering var 26 procent inom arbetslivet. De vanligaste diskrimineringsgrunderna var etnisk tillhörighet, kön och funktionsvariation. Diskriminering beskrivs i hög utsträckning ske i samband med rekrytering, exempelvis genom att den arbetssökande på grund av en eller flera diskrimineringsgrunder inte kallas till intervju eller väljs bort senare under anställningsprocessen.
Upplevd diskriminering, alltså situationer som ej avgjorts i domstol, gör det svårare för redan marginaliserade grupper, så som kvinnor, etniska minoriteter eller personer med funktionsvariationer, att komma in på arbetsmarknaden. Tar de sig in är det svårare att byta arbete jämfört med personer med liknande meriter som inte ingår i en av dessa grupper. De riskerar även att diskrimineras i arbetet, vid lönesättning samt vid varsel eller omplacering.
När vissa stängs ute från arbetsmarknaden skapas maktobalanser; de som utesluts har minskad ekonomisk makt och mindre inflytande i samhället. Ett samhälle präglat av obalanser blir en anledning till korrupta ageranden och nepotism. Och detta skapar inte enbart konsekvenser för de marginaliserade grupperna, nepotism kan orsaka negativa konsekvenser på arbetsplatsen när mångfalden blir bristande. Dessutom får övriga anställda begränsade möjligheter och företagskulturen påverkas negativt. Hur stor är tilliten till arbetsgivaren om denne enbart värderar personliga kontakter över kompetens?
Är detta en hållbarhetsfråga?
Att uppnå jämställdhet och minska ojämlikhet utgör varsitt hållbarhetsmål i Agenda 2030; att väsentligt minska all form av mutor och korruption utgör ett delmål. Studier visar dock att det finns samband mellan nepotism och diskriminering; de både möjliggör och förvärrar varandra. Med knappa sju år kvar att nå FN:s hållsbarhetsmål krävs det att sambandet mellan korruption och diskriminering lyfts i större utsträckning. Det räcker inte att enbart arbeta för att minska förekomsten av ekonomisk korruption när vänskapskorruption utgör ett stort hinder i arbetet mot ett jämlikt samhälle. Det vi behöver nu är en sjukdomsinsikt kring vad som verkligen händer när spegelbilder anställs och liknande kompetenser och bakgrunder gynnas på arbetsplatser. Vad gör nepotismen med företagandet och problemlösandet?
Sverige har alltid placerat sig högt upp på listor över de minst korrupta länder. Det innebär inte att vårt land är fritt från korruption. Nepotism, som är en form av korruption, och att det är ett utbrett problem kritiseras återkommande i internationella granskningar av Sverige. Inom arbetslivet förekommer nepotism exempelvis när en släkting erbjuds anställningen eller när vännen befordras framför den med bäst meriter och den som är bäst lämpad. Detta leder till en svår perspektivfattigdom och gör att nytänkande inte ges utrymme inom exempelvis företagande och offentlig sektor.
Parul Sharma
TF Generalsekreterare, Institutet mot Mutor
och talare hos My Speaker
Mer om Parul Sharma
Parul Sharma, hållbarhetsexpert och länge rankad som näringslivets mäktigaste kvinna av Veckans Affärer, biståndsdebattens mäktigaste av tidningen Omvärlden, och hållbarhetsmäktigaste av en rad olika tidningar. En engagerad människorättsjurist och författare.
