Robert Karjel

Världen har förändrats, och Sverige kan inte längre stå vid sidan om och obehindrat välja sin egen väg. I föreläsningen ”Hur ser världen på Sverige?” belyser Robert Karjel Sveriges förändrade roll på den globala arenan.

Under pandemin valde Sverige en unik strategi med öppna skolor och restauranger, vilket uppfattades som extremt av många andra länder. Denna förmåga att gå mellan ytterligheter på kort tid illustreras även av Kabul-evakueringen, där Sverige snabbt ändrade sin hållning från att helt avstå till att göra allt för att rädda afghaner. Detta återspeglas också i Sveriges historia av neutralitet, som under andra världskriget innebar att vi höll oss neutrala inför Hitler.

Sveriges hantering av koranbränningar har fått stor internationell uppmärksamhet. Många ifrågasätter hur vi kan tillåta sådana handlingar och vad det säger om vårt samhälle. Detta ledde till hot och attacker mot våra ambassader, och terrornivån i landet har nu höjts till 4 av 5. Attacker som dådet mot fotbollssupportrar i Bryssel och medveten desinformation likt LVU-kampanjen har haft dödliga konsekvenser och skapat missuppfattningar om Sverige som en stat som rövar bort barn.

NATO-processen för Sverige har varit långdragen och i vissa avseenden förnedrande, vilket ytterligare visar hur beroende vi blivit av andras välvilja. Som nation kan vi inte längre fritt uttrycka vad vi tycker och tänker utan att ta hänsyn till vårt beroende av andra länder.

Föreläsningen avslutar med att belysa den positiva sidan av denna utveckling: Sverige är nu en del av samma världssamfund som alla andra och måste lära sig att navigera de hänsyn och beroenden som det innebär.

Lyssna till denna föreläsning och få en djupare förståelse för Sveriges plats i den nya världen och hur vi kan anpassa oss till dessa förändringar.

Hur leder man sig själv och andra i svåra situationer? Vad bryter ned och begränsar oss när vi är som mest utsatta?

Robert Karjel, med personliga erfarenheter från dramatiska
räddningsinsatser, bekämpande av pirater utanför Somalias kust och känsliga förhandlingar på högsta politiska nivå, erbjuder nu en föreläsning som svarar på dessa frågor och mer.

Föreläsningen ”Bli någon att räkna med” riktar sig till både chefer och medarbetare och betonar vikten av psykologisk trygghet, effektiv tidsanvändning, och att undvika administrativa fallgropar. Karjel visar hur att inte göra fel inte nödvändigtvis innebär att man gör rätt – ett viktigt perspektiv i att bygga en stark säkerhetskultur.

Med utgångspunkt i individens roll, oavsett om det är i ledarskap eller som medarbetare, delar Karjel med sig av sina insikter om hur man kan bli någon att lita på i kris och vardag. Han går igenom hur man leder sig själv och andra genom att identifiera styrkor, bemästra osäkerheter
och lyckas fokusera på det som verkligen betyder något.

Karjel, som har skrivit en bok på ämnet, belyser att ledarskap handlar om att vara pålitlig och att göra en insats för de som betyder mest för oss – vare sig det är familjen, kollegorna eller fotbollslaget. Med exempel från sin egen karriär ger han konkreta verktyg för att övervinna
hinder, hantera rädsla och stress, och betonar individens betydelse för att gruppen ska fungera tillsammans.

Denna inspirerande föreläsning ger insikt i hur du kan bli någon att räkna med – både i din yrkesroll och i ditt privata liv.

Inför det oförutsägbara är förberedelse nyckeln till att hantera kriser på ett effektivt sätt. Robert Karjel ger en djupgående inblick i hur man kan förbereda sig genom att beskriva krisens tre avgörande dimensioner – Tid, Förmåga och Kommunikation – baserat på sina egna starka upplevelser och exempel.

I dagens samhälle är krisbilden mångfacetterad och omfattar allt från naturkatastrofer till cyberattacker och geopolitiska konflikter. Att vara medveten om dessa risker och ha förmågan att agera snabbt och effektivt är avgörande för organisationers överlevnad och framgång.

Med sin unika förmåga att koppla sina egna erfarenheter med allmänmänsklig reflektion ger Robert Karjel en förståelse för hur olika kriser kan påverka oss och hur vi kan förbereda oss på bästa sätt. Genom att dra paralleller från sina erfarenheter som deltagare i räddningsinsatser under Estonia-katastrofen till svåra förhandlingar på högsta politiska nivåer, ger Karjel insikter som är relevanta för alla typer av organisationer och situationer.

I augusti 2021 faller Kabul i talibanernas händer. Den svenska ambassaden evakueras hastigt under dramatiska omständigheter. Kvar lämnas alla lokalanställda afghaner och tolkar. Om talibanerna får tag på dem är deras liv i fara. Situationen blir snart politiskt och moraliskt ohållbar och Sverige inleder en operation för att föra ut sina lokalanställda. Obeslutsamhet, trassel med tillstånd och tolkning av lagar samt en pandemi gör processen både krånglig och utdragen, och en grupp civila säkerhetsoperatörer tvingas ta täten. För varje timma minskar möjligheten att ta sig ut ur Afghanistan, och utanför Kabuls flygplats sitter tiotusentals desperata människor fast i ett kokande folkhav. Samtidigt är en självmordsbombare från Islamiska staten på väg mot flygplatsen.

Robert Karjel har intervjuat alla som deltog i Sveriges insats och upplevde den inifrån – från ministrar och ambassadörer till ljusskygga specialförband och lokalanställda afghaner. Föredraget bygger på boken Ut ur Kabul, ett reportage som skildrar de svåra dilemman och djupa mänskliga lidande som uppstod när Sverige lämnade Afghanistan.

Inför uppdraget att bekämpa somaliska pirater fick han mycket kort tid på sig att förbereda sig och sitt förband på insatsen. Organisationen var präglad av tidigare misslyckanden inom försvarsmaktens helikopterverksamhet, där prestigeprojekt kraftfullt försenats och många kollegor omkommit i flyghaverier.

Under insatsen lyckades dock den fartygsstyrka som Robert och hans division ingick i avvärja mer än 100 piratattacker och eskortera mat och mediciner till miljontals svältande i Somalia. En prestation som rönt stor uppmärksamhet även internationellt. Robert Karjel inspirerar kring hur man föder framgångsrika organisationer genom att skapa drivkraft hos individen. Hur man går från den enskildes rädsla att misslyckas till en gemensam känsla av både vilja och förmåga att uppnå något stort. Han ger insikter i betydelsen av att individen både är villig att ta ansvar, men också ges möjlighet att också ta det. Han visar också med oerhört konkreta exempel på hur lagsamverkan åstadkoms, och hur beslutsprocesser under press kan förstås och underlättas.