Efter en intensiv heldag på Säkerhetsdagen 2026, fylld av diskussioner om bland annat organiserad brottslighet, AI-utveckling, omvärldsrisker och det svenska totalförsvaret, står en sak smärtsamt klar. Det handlar inte längre om att hoten förändras, utan i vilken hastighet det sker, och hur vi som företag kan göra för att hänga med i utvecklingen.
Ellinor Persson var moderator för Säkerhetsdagen 2026, och hon sammanfattade dagens läge såhär: ”Hoten förändras snabbare än våra system – och ibland snabbare än vår vilja att förstå dem.”
Läs Ellinors spaningar från årets upplaga av Säkerhetsdagen nedan.
Tre obekväma sanningar om Sveriges säkerhetsläge – förändras hoten snabbare än din organisation?
För svenska företag och organisationer räcker det inte att titta i backspegeln, vi måste stanna upp och ställa de svåra frågorna – vad är det som väntar framåt? Här är tre centrala och obekväma insikter från dagen:
1. Den organiserade brottsligheten är redan inne i systemen – och den verkar inifrån
Många associerar fortfarande organiserad brottslighet i Sverige med narkotikahandel och synligt våld på gatorna. Men verkligheten har skiftat dramatiskt.
Idag omsätter kriminella nätverk miljardbelopp genom att strategiskt utnyttja helt vanliga företag, ekonomiska strukturer, offentliga upphandlingar och välfärdssystem.
”Den verkar inte längre bara mot systemen. Den verkar genom dem.”
Infiltration handlar inte alltid om externa aktörer med onda avsikter från dag ett. Tvärtom. En av de mest obekväma insikterna är att personer som senare blir säkerhetsrisker ofta varit lojala och välfungerande medarbetare när de anställdes. Problemen växer fram över tid – genom ekonomisk press, missnöje, sårbarhet eller påverkan utifrån.
Frågan blir därför större än bakgrundskontroller: Hur bygger vi arbetsplatser och organisationer som är svårare att infiltrera – och människor inte vill svika?
2. AI gör oss inte automatiskt starkare – den kan också göra oss mer sårbara
Just nu implementeras AI i rekordfart över både det svenska näringslivet och offentlig sektor. Men mitt i teknikoptimismen finns en farlig risk: Vår kollektiva säkerhetsförmåga utvecklas inte i samma takt som tekniken.
Vi bygger avancerade system snabbare än vi bygger förmågan att använda dem säkert, vilket lämnar både operativa system och ledarskap på efterkälken.
Samtidigt uppstår en farlig paradox på arbetsplatserna: ”Ju starkare tekniskt försvar vi bygger, desto större anledning finns att angripa människan på insidan.”
I takt med att cybersäkerheten blir bättre rent tekniskt, flyttar angriparna sitt fokus till social ingenjörskonst och mänsklig manipulation. Det mest sårbara i många organisationer är fortfarande inte tekniken. Det är människan.
3. Bristande krisberedskap: Förbereder vi oss för rätt scenario?
Det säkerhetspolitiska läget i Europa och i vårt närområde har förändrats i grunden, men steget från insikt till praktisk handling är fortfarande långt för många svenska verksamheter.
Många organisationer har ännu inte på allvar ställt sig de mest kritiska frågorna:
Vad händer om de globala logistikkedjorna bryts? Om elförsörjningen försvinner under en längre period? Om en riktad cyberattack slår ut ett affärskritiskt system, eller om samhällsviktig infrastruktur lamslås så att personalen inte kan ta sig till jobbet?
Erfarenheterna från de senaste åren visar att stora kriser sällan slår till som en blixt från klar himmel. Signalerna finns nästan alltid där, men vi människor tenderar att titta för mycket på enskilda händelser och för lite på helhetsmönster.
”Förbereder vi oss för rätt kris – eller för den vi hoppas att vi aldrig ska få?”
Hur går din organisation vidare?
Vi måste förstå Sveriges nya säkerhetsläge utifrån de här tre punkterna, utan att drabbas av handlingsförlamning. Vi behöver börja bygga ett proaktivt och resilient säkerhetssystem och försvar. Genom att integrera säkerhetsmedvetande i företagskulturen, utbilda oss, kontinuerligt riskminimera mänskliga sårbarheter och stresstesta verksamheten inför reella kriser kan vi vända obekväma insikter till praktisk och långsiktig styrka.
Mer om Ellinor Persson
Ellinor Persson är moderator, debattledare, konferencier, programledare, reporter och redaktör. Ellinor har tack vare sin långa erfarenhet stor vana av alla att leda samtal och moderera event inom typer av ämnesområden – från olika typer av säkerhetsfrågor, NATO, till geopolitik, AI och finanspolitik för några aktuella nyckelord. Ellinor Persson var moderator för Säkerhetsdagen 2026.
